Anvisningar

Nitratdirektivet (SRF 1250/2014) fastställer att gårdar med djur ska inneha en giltig gödselanalys. Gödselanalysen ska genomföras minst vart femte år och i analysen ska halterna av lösligt kväve, totalkväve och fosfor mätas.

Analysresultatens tillförlitlighet är beroende av en noggrann provtagning. Provet tas från gödsel som sprids ut på åkern, inklusive strö, tvätt- och regnvatten osv. som har samlats i den under lagringen. Provet ska representera den genomsnittliga sammansättningen i gödseln.

Från flytgödsel tas ett prov efter att det noggrant blandats men innan det sprids ut på åkern. Som provtagningskärl passar exempelvis en plåtburk som spikats fast i en lång stång, som gör det möjligt att ta delprover från olika delar av behållaren.

Vid spridningstillfället erhåller man ett representativt prov när delprov tas från varje last. När spridningsvagnen fylls med separat pump tas delprover från varje last genom att provtagningshinken hålls fram två gånger under pumpens urladdningsrör under påfyllningen av lasten. Provtagningen genomförs för varje last tills att behållaren är tom. Delproverna som samlats i hinken blandas och med hjälp av en tratt fylls det för ändamålet reserverade provkärlet.

Vid användning av en sugtrycksvagn, tas delproverna i slamtanken. Prover samlas in under hela tömningen av behållaren. Delproverna samlas i hinken, efter att arbetet avslutats blandas slammet och provet tas i en burk.

När det gäller strögödsel tas delproverna i samband med påfyllningen av lasten. En rejäl grep är ett effektivt provtagningsredskap. I varje last tas en mängd gödsel från samma plats till uppsamlingshinken. Det slutliga provet tas efter blandningen i en dubbel eller trippel plastpåse eller gödselburk. Exempelvis strö tas inte bort från provet.

En användningsrekommendation upprättas för de växter som har anmälts med följebrev. Glöm inte att även ange anläggningstidpunkt (t.ex. havre 4000 kg/h och inrättandet av vall på våren, utan skyddssäd).

Standardinformationen i användningsrekommendationen för markkarteringens del är: provets näringshalt i bördighetsklass försvarlig och mullhalten i klassen mullrik (mr).

Gödselns näringsinnehåll skiljer sig åt från gård till gård. Skillnaderna beror på djurens produktionsskede, utfordring, gödselns hanteringsmetoder samt lagringssätt. Tabellvärdena för gödselns näringsinnehåll är medelvärden.

Resultaten anges för viktenhet per torrsubstans (g/ kg ts), per färskviktenhet (kg/f) samt per volymenhet (kg/m3 ).